Silvertejpsdieten.
Jag håller mig inburad för vissa som fått äran att fåga denna adress till min pissblogg. Depressiva bloggen. Fast ändå lite kul. Sarkastisk.
Nu är då äntligen julsaten över. Nu har vi bara Nyår och trettondagsafton att invänta. Sen slipper man skiten i ett år iaf. Då har jag bara min domedag att vänta. Den stora dagen. 30-års-dagen.
Sen är det färdigt. Hoppas nästan Mayainidanerna hade fel om jordens undergång. Att istället för 2012 21/12 kan jorden gå under 1/2 2011. Vad är skillnaden egentligen? Den ska ju ändå lagga sig under ytan så varför inte ta tjuren vid hornen?
Nu blir det bingen och ska sova så länge jag sover imorn. Första dagen på lääänge jag kan göra det, men det slutar väl med att PensionärsAgda, 98,vaknar 7.00 i givakt.
Avslutar med en käck liten bild jag hittade idag.

Det var det.
fet och hängbröst
Aldrig mer nånting ini min käft igen.
Jag skyller detta på... Tomten. Måste alltid ha en syndabock.
God jävla kukjul.
Hej! Jag heter Elli. Jag är telefonmissbrukare.
En till jävla telefon i golvet på självaste jävla julafton så min touchscreen går ej att toucha mer. Ännu en till orsak att hata julen. Om det inte hade vart för julen och att jag skickat ett god jul mess till en gammal flamma hade detta aldrig hänt. För jag hade inte en tanke på att nånsin mer höra av mig till han så, men tänkte att man måste ju vara trevlig och skicka ett godjul mess. Men det fick man ju ångra bittert. 700 kr fattigare plus en telefon på avbetalning, den trasiga. Kul jävla jul.
Isn´t it wonderful.
Missade Trolltygen i tomteskogen bara nu åxå pga denna telefonincident. Inte ens tecknade tomtar unnar han Jesus mig att se på. Eller gud. Eller Mark Zuckerberg. Ingen. Inte ens han självaste statsministern. Nä. Julen är från och med ett avslutat kapitel i mitt liv. Tack juljäveln för fattigdomen. Nu är jag gårond men ska gå in och jobba och vara den ultimata vårdaren på kommunens hatade golv, som jag hatar idag pga telefonen, och vara sååååå trevlig mot alla anhöriga. Men sån är jag. Trevlig tills döden skiljer mig åt. Sen kommer jag till Gud och då jävlar ska han få en fet smäll som han sent glömmer så jag kanske får hälsa på Satan och co. Dom är nog mer i min kaliber just nu!
Bruna slingor.
Och nu är då råttet mågat. INTE någonting skola in i käften. Jävla paradisaskar som är överallt. Jul, jul, signade jul. Låt mig ikket bliva fet. Äckeljul!
2 år till jordens undergång.
Å hysterin på stan. Folk är som galna. Alla vet om varje år att det är julafton den 24 december, men likförbannat ska folk vara ute i sista minuten. Trodde inte alla var som jag. Jag är ju ingen planerare men tydligen inte annat vanligt folk heller.
Den dagen jag skaffar en karl och barn kan jag börja tänka på att fira julen. När jag blir stor ska jag fira julafton.
Helgen som klår alla helger.
Satt på finsushirestaurang och talade högt om att äta bajs från godisskål. Skrattade så vi nästan låg under bordet efter att vi nästan hoppat på stolarna där vi satt. Tjuvrökte på hotellrummet ut genom rutan. Stal tomteskum på fin socitetssittställe. Bartendern ville titta i käftarna men vi nekade ini döden. Vi hade inga skum ini käftarna fast S tuggade minst tre st samtidigt.
Nä denna helg klår alla helger man sett Olivers fondväggar och Marilyn Monroe-tavlor med hästlängder. Tänkte på det idag. I rökrummet där blir majoriteten snygga. "Snygga Pappan". Han är ju typ inte ens snygg, men i ett vagt ögonblick i rökrummet bakom nån rökdimma var han snygg en gång. Därav namnet.
Idag har jag fått skåda min vän Andersson. Det var två månader sen sist. Hon mår bra och är tillfreds. Snart är det bara jag kvar i denna håla till stad. Jag måste emigrera. Men till vad? Vem är jag om jag emigrerar? Vad ska jag göra? Jag är ju inte lika klämkäck som Andersson som nästlar till sig ett jobb med att bara vara den hon är. Jag tar mig inte in på någe universitet med mina betyg. Vad ska jag göra med mitt liv? Vars ska jag taga vägen? Vad vill jag?
Kan denna trettioårskris vara över nån gång? Kan ingen bara sätta på mig så jag blir gravid och får livet jag egentligen inte vill ha men kanske måste skaffa bara för att komma över denna kris och inte kunna göra nånting pga barnet?
Men frågan är ju hur jag skulle kunna lagga mig och föda ut en unge som har fobi för allt när det gäller föda, barn och navelsträngar och slem och dyl.
Nä. Jag ligger väl kvar här framför datorn och snokar på fejjan till jag blir 70 å ser alla passera igenom sina liv. Men jag. Jag gjorde ingenting av mitt.
Pateterin är total.
Systembolaget.
På tal om byte av stad så ska min vän M flytta till annan ort för studier och vad ska jag då göra här? Jag mot vattenskallarna i denna stad. Eller ska du vara med mig nu S? Du och jag och alla vattuskallar i denna värld? Baki O skalla in i nån vattuskalle helg efter helg?
Jävla juljävel.
Jaja. Blev ju glad igår iaf när jag gjorde ett hälsotest hos en vän som går hälsovägledarutbildning på universitetet. Jag var NORMAL. Jag. Normal. Det låter helt befängt att jag är normal i något syfte. Speciellt när det gäller motion och kondition. Jag har ju inte deltagit i en enda gymnastiklektion i skolan knappt på hela gymnasiet. Hatade att veva runt med mina bröst inför hela skolan. Och sen byta om med massa pinnar till brudar som tittar på ett fläskberg. Näe det var inte riktigt min grej det där med motion. Men nu motionerar jag ju titt som tätt. Var på gymet igår och tog i utav bara helvete. Ska dit nu imorn åxå. Och ta i ännu mera. Nu ska allt skit bort. När jag fyller 30 ska jag vara tränad. Jag ska innehava en tränad snygg mage. Hur jävla svårt kan det vara? Förutom allt jävla fika som infinner sig på kommungolvet i december. Men ska stå emot allt. Ska ta ett vattuglas hädan efter när jag ser en kaka. Magen skola bort.
Detta år ska jag ha ett nyårslöfte. Det har jag inte haft sen 2000 när jag bröt sönder ett helt cigarettpaket i tron om att sluta röka. Men det var ju bara köpa nya dagen efter. Det sket sig som allt annat man gjort. Men detta nyårslöfte kommer gälla förevigt. Jag ska aldrig mer vara en slö jävel. Det är mitt löfte. Aldrig bli en soffpotatis. Vara aktiv på gymmet minst tre ggr i veckan. Det är väl inte så svårt att hålla. Det är som att knulla. Kan kännas jobbigt att ens tänka tanken på att åbäka sig där ini bingen. Men när man väl gör det så är det skönt. Samma med träna.
När exälskaren dansar tango med exkillens exflickvän
då vet man att man borde lämna kommunen. Hur liten är inte denna stad då?
Jag blir tokig på livet. Jag skulle kunna klubbas ner i ett golfhål och ligga där hela vintern. Jag funderar på om jag är en sån där som blir deprimerad av mörkret. Jag är helt enkelt totalapatisk mot världen. Just nu känns det som så här: ska man leva ett helt liv i strävan om att vara 16 utseendemässigt, kroppsmässigt? Jag är nog kanske i en kris. 30årskris. Blir gårond på folk som tror att jag är 28-29. Nyss var jag ju inte en dag över 20 i folks ögon då dom gissade. Bara för någon månad sen var jag 16 enligt äldre herre. Det lever jag på än. Men helt plötsligt har man åldrats 15 år över en natt. Hur kom det sig då? Jag känner lite en panik. Att jag vet inte vad jag vill längre. Jag skulle kunna lämna landet och jobba i en bar där man får ha på sig en magkort tröja och dansa runt stolparna. Men är man inte för gammal för det? Finns väl fräscha 17-18åringar som inte har en tillstymmelse till rynka som får ett sådant jobb. Det är nu jag känner att jag vill göra saker folk kanske gjorde i sina ungdomsdagar. Typ resa. Pröva på nå nytt. INnan det är försent. Men då kommer jag till en paralell i dramat. Hur ska jag hinna? Om jag gör detta. Reser. Hookerontherunnar-runt i världen. Kommer hem om några år, levt klart. Känner att NU vill jag ha familj och barn. Ja men då är det försent. Vem vill ha en gammelkärring då? Som är oduglig och barnlös och snart 40. Nä. Livet är inte lätt. När ska det bli lätt? Blir det nånsin lätt? Kommer jag bli lätt? Kanske jag ändå har borderline. När jag googlar psyksaker har jag alltid i slutändan det. När jag googlar huvudvärk och vanliga sjukdomssymptom har jag i slutändan HIV. Så hur vet man?
Vet man nånsin nånting? Hur är livet på en vuxen pinne? Vad gör vuxna? Är jag riktigt vuxen? Jag satt ju nyss i en bänk i trean och fick tillbaka mitt svenska-prov med en stjärna i kanten som betyg.
2 timmar till julfest med jobbet
Tur vi får retroaktivt höjning på lönen imorn. Då är jag genast mer peppad till livet. 2723 kr anländer kl 00.00 på mitt konto. Tack Kommunal.
Nä om man skulle trippeltånga skallen iaf så man genast blir lite glammigare än denna raka trista frisyr. Jag funderar till och med på att ta på mig lösnaglar. Men vet inte om ja orkar. Känner mig som varken bu eller bä till denna kväll. Julbord. Prinskorven i all ära. Men är då inge hungrig just nu. Men man lär väl bli. Det är ju kl 18 vi ska vara där så..
Hoppas på att det blir en trevlig afton iaf.
Nu trippeltånga.
Varför får jag aldrig en vanlig influensa?
Ingen normal människa vet väl vad detta är för käcka sjukdomar. Vitiligo, tänk er Michael Jackson en mildare variant. Fläckar lite här och där. Det kommer väl mer säkert med åren men just nu är det inte så värst många men tillräckligt. Tandlossning har jag väl inte direkt men är i en stor riskzon pga mina implantat i käften. Så om jag inte sköter munnen kommer tänderna ramla ut tillslut. Iaf att benmärgen blir inflammerad och bryts ner så jag ej har kött på tandköttet och då kommer mina titanskruvar att synas. Det blir ju käckt. Men den är väl det enda som går att förebygga med att rengöra käften. Så det är ju den minsta faran. Fast egentligen den största om man tänker så. Men hallgusvallgus eller vad det nu heter, när man googlar heter det som olika varje gång. Det är iaf en knöl på sidan av stortån som gör att jag inte kan ha vilka smala skor jag víll. Vet inte hur länge ja haft den. Men alla jag känner har gått i smala, höga skor i princip hela livet, medan man själv gått i foppa och uggs. Men likförfittförbannat är det jag som skola drabbas av åkomman. Ja sen att man är kort och fet är ju då en bisak i dramat. Men jag är iaf ändå en som har 2 sjukdagar på snart 11 års kommunalt trampande. Bland bajskorvar i alla konstistenser, spyor upp och ner, slem i koppar, slem i sockar, slem och vinterkräksjukor lite här och lite där. Svininfluensor där och här.Men inget biter på mig. Jag är gjord av stål. Stålvitiligoparodontithallguskvinnan. (parodontit är tandlossning på latin)
Men hur som helst så om jag nånsin blir smal så kommer det alltid nå nytt. Då är det väl vitiligon som hägrar som är orsaken till att jag ej får någen karl. Så i grund och botten är det väl min hjärna det är fel på. Och då kanske psyket vore något att läggas in på om det sitter i psyket/hjärnan?
En fd kollega, som ser ut som en som kommer direkt från "kvinnofängelset"-serien, hon har till och med träffat en karl, enligt rykten. Hon som inte hade fått ligga på två år sist jag jobbade med henne. Hon som hatade karlar mer än pesten. En ständigt pmsande kvinna, 35 år gammal, en bitter nucka. Hon har träffat en MAN. Vart är då världen på väg? Jag minsann, som tänker fråga första bästa karl som sätter sig breve mig på bussen om han vill ligga i princip, får ALDRIG ligga. Och jag är då faktiskt snyggare än Kvinnofängleset-kvinnan... Hoppas jag. (trodde jag)
Detta är min vän Hallux
