3 dagar senare

usch...jag är inte den väntande typen. Hatar att vänta. Ska ta allt från begynnelsen då...
Han kom hit, uppklädd i kavaj och vit skjorta. Han var gudomligt vacker. Kändes från första sekunden som om jag var en slags eskortflicka som skulle vara sällskap åt en äldre man, om man tittade på åldersskllnaden fysiskt. Men efter några minuter kändes det som om detta var världens naturligaste grej. Jag känner mig så trygg i hans sällskap. Det är sjukt hur bra vi kommer överens. Vi pratade och pratade hela kvällen, drack vin och han tyckte om min gryta. Han sa dom rätta orden, precis som jag ville höra. Han sa dom på ett sånt sätt så jag nästan kan tro på vad han sa. Han sa bl a att jag kunde vara en tjej han skulle kunna bli kär i. Allt denna kväll var perfekt! Jag ville inte att den skulle ta slut.
Men det slutade med att vi gick och la oss och jag somnade nog i hans famn. Han är så underbar.
Sedan vaknade vi, han skulle hem, fundera på livet och göra ett bra avslut på sitt förflutna (hoppas iaf jag) men sen får vi ju då helt enkelt se vad som händer, om vi kommer ses igen. Om han kommer höra av sig. Han ville ha egentid....Egentid...usch....Han blev rädd för allt han började känna. Han blev rädd för sig själv, för att han känner så fort. Samma med mig. Men allt kändes verkligen perfekt. Som i en film. Jag har alltid velat vara med i denna film som utspelade sig i torsdags. Men det ska alltid finnas komplikationer i mina "filmer". Det ska alltid vara ett ex, fru, barn eller nå annat som står ivägen. Usch. Varför kan jag aldrig ha den turen att få vara huvudrollspersonen i filmen på en gång? Att vi bara skulle go with the flow utan problematisk bakgrund och dyl. Vill ha dig. Tänker på dig heeela tiden. Gjorde misstaget att sms:a i lördas. Fan fan fan. Ville ju bara berätta för dig hur mkt du redan betyder. 

I´m yours-let it happen! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0